så känns det inte varje gång

släktens traditionella julgransletande i lördags var vackrare än någonsin,
solen sken och snön den gnistrade

det var galet kallt, så jag tog på mig tillräckligt med kläder för att klara en månad på nordpolen, "för mkt kläder kan ju aldrig skada i ett sånt här läge", tänkte jag

när vi gått i skogen ett tag (jag uppskattar avståndet vi vandrade till typ, 10 mil) var jag inte lika övertygad.

det var hur som helst väldigt trevligt, även om jag och lillebror (okej, jag) var lite oroliga för vildsvinen, och även om jag inte fick en enda istapp av min lillkusin. vi fick iallafall tag i en gran.

grillade pepparkakor och frusen multivitamin är ngt utöver det vanliga.

jag är lite småkär i ewans kamera.






kärlek!

Kommentarer
Postat av: en

va mysigt :) jag vill med ha en sån där galen släkt som står på händer i skogen :P

2008-11-26 @ 11:53:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback