they'll never know the England that we know
never know where the ones with the dreams go, no

Har spenderat senaste 45 minuterna med att catch up lite på vad som händer i världen,
dvs läst  igen det jag missat på perezhilton under dagen, kollat min mejl och loggat in på facebook.
vilken tur att jag vet hur man prioriterar.

till detta har jag haft ett helt exceptionellt soundtrack, med helt lovely brit-pop band som lou funnit.
she's a great band-seeker, that one.

HP 4 är fricking nya favoritfilmen, scheisse

- I thought we'd be alright, once you'd figured that out.
- who could possible figure that out? it's completely mental!

har en lista på gång, som jag filat på ett tag.
jag gillar listor.
men den är för det första inte helt klar, och för det andra ska jag gå upp om fem och en halv timme.

min frickin' awesome-spellista på youtube är laddad,
(paoloo roberrt and taylor hjärta)

kärlek! (we'll never grow tired of england)

 Things I plan to do this vacation:

• Börja skriva på projektrapporten & göra någon slags broschyr om hur man anordnar ett träningsläger på bästa sätt. (looking forward to it, hehe)
• Läsa ut Lady Chatterleys' Lover (gammaldags porr, riktigt gulligt)
• Se HP 4, och fokusera på extramaterialet
• Lära mig spela gitarr
• Lösa finanskrisen
• Arbeta, GP for life
• Skriva på mitt brev till Scotland, fixa med ansökningsblankett& ta nya kort
• Åka pulka hos m&m (<3)
• Se en Jamess-film con mi amiga Lou. (för att man inte behöver en anledning och för att det är hennes true love även om hon inte vågar erkänna det själv)
• Lyssna sönder Billie, (två veckor kvar)
• Skriva en, eller flera, låtar till debutalbumet
• Se oscarsgalan
• Typ, eh, sova.

Well, that is all for now.

But I'm frickin' Perezz, so more to come.
Kärlek!

Den franske filosofen Descartes ska ha sagt att Sverige är ett land där både människor och tankar fryser till is.
han har så rätt så det gör lite ont i hjärtat. men bara lite.

jag har (helt ärligt) funderat på huruvida jag ska fortsätta skriva min blogg på svenska när jag&Lou flyttat till skottland,
liksom giving it serious thoughts.
sen kom jag på att det var ett ilandsproblem utan like, så nu försöker jag att inte fundera på det längre.

veckan har kantats av musikerdrömmar, TWILIGHT, rp, Joe&Lou & Chuck (alias Charles Carmichael) - LOVE IT!  fricking great week, såhär innan lovet. ska bli skönt med lov dock, det är alltid nice.

Erika Femzén är fruktansvärt bra, mycket bättre än  hon är medveten om själv. Vi snackar fruktansvärt bra, alltså. (Her name is Bäst-Erika for a reason) <3

Dagens Taylor quote;
And I don't know why
But with you I'd dance
In a storm in my best dress
Fearless
bara för att det är Lou och RP's låt, lite som en dedication, kan man säga. (och för att the lyrics är fricking klockrena)

ikväll blir det chill - Joe&Lou style
vilket kommer innebära eating dinner,
kvalitétstid med Chuck, Sarah och John Casey,
och förhoppningsvis kommer även the tcdch-guy och Eric över en sväng. (man kan ju alltid hoppas)

Kärlek! (Bite me, Robert)

Varför är inte jag nitton år, sjukt talangfull låtskrivare och galet vacker?
svar: Jag heter inte Taylor Swift.

darn.

Helgen har varit drömsk på alla sätt och vis,
jag har planerat framtiden,
(det krävs en hel del planering om man hinna med allt som finns på Listan)

skottland kommer dock främst, och jag har därför spenderat lite tid med att ta reda på att en big mac (utan meny) kostar tre kronor mindre i skottland än i sverige, och att jag kan köra på mitt svenska körkort i hela storbrittannien.
vilket i princip skulle innebära att jag skulle ta död på mig själv, och kanske andra - men det skulle vara lagligt.
jag försökte dessutom läsa på lite om sjukvård och tandvård,

men gav upp, eftersom allt detta egentligen inte spelar någon roll,
så fort vi kommer dit kommer vi kunna leva på kärleken - love will pay the bills

(och på tal om billie så SKA jag se dem den 28:e, 
om det så innebär att jag måste sälja min själ till socialdemokraterna, gå i kloster och plastikoperera örsnibbarna)

skriva in sig på en kurs på växjö universitet hade räckt, men hur bra tv hade det blivit?


favoritbilden atm



favoritstaden föralltid


Kärlek!

okej, så idag är det den 22 januari 2009.


(låter budskapet sjunka in)


inte så många som kopplar varför det är ett historiskt ögonblick? well, jag vet någon som gör det iallafall
och nej, det är inte för att det är exakt ett år sedan heath ledger dog,
för att det är min äldre broders namnsdag,
eller för att årets oscars-nomineringar släpptes i eftermiddags
för ett år sedan, blev jag och carina upplysta. 

vi satt och grät i biomörkret på filmstaden i växjö,
och jag menar inte en liten ynka mini-tår i ögonvrån,
jag snackar smått hysteriskt gråtande, med andnöd, huvudvärk osv.
(det smärtar att vara upplyst - "Hela världen är så underbar om man är korkad tom och glad")

och framtidsplanerna skulle komma att ändras foreverr
 (ja, jag har alltid varit lite av en drama-queen)




kärlek! (till james och atonement, två självklara)

nytt liv, nya möjligheter :)

som en del i det nya liv jag startade med erika i måndags efter en väldigt trevlig sista-dagen-innan-det-nya-livet-söndagkväll, ska jag börja blogga regelbundet igen.
och plugga mer.
och övervinna min häst-rädsla.
äta nyttigt, 
träna mer
få in rutiner

för trots att jag är sjuk, trots att jag har svårigheter att svälja och trots att mitt balanssinne är helt fucked up,
känner jag mig motiverad, inspirerad och .. TAGGAD.

just därför suger det lite extra mkt att jag inte är frisk&i växjö, eftersom jag varken kan träna eller eftersom det är mkt svårare att bestämma över min kost. (men jag håller mig till matschemat erika!) :)

Dagens Lista

de fem vackraste pojknamnen

1. James-Andrew
2. Logan
3. Liam-Lancelot
4. Dorian
5. Jonathan

nu ska jag återgå till religion/projektarbets-plugg,

har precis satt på min taylor-spellista på youtube,
hämtat en ny kopp grönt te,
och veronica mars ska bli film

så jag klarar mig nog fint.




Kärlek! (till veronica mars(LOGAN) och taylor swift - otippat)  

okej, så idag skulle jag skjutsa min not-so-lilla lillebror till gymmet.

fine by me, vi tog mors fiesta och slirade oss sakta men säkert dit, johannes var livrädd och sa inte ett ljud på hela vägen-det var en ovanligt trevlig resa.

när jag väl lämnat honom till sitt öde bland svettiga medelåldersmän i livskris och tveksamma proteindrycker slängde jag av mig jackan, drog på en random cd och vred upp volymen till jag kände basen vibrera i örsnibbarna.

"åh, vad skönt att vara själv i bilen", tänkte jag.

Autisterna kommer ur högtalarna och jag höjer ännu lite mer, känner sommarkänslor mitt bland all snö och kyla och vrålar mitt namn det högsta jag kan (eller, så högt jag kunde utan att det hördes ut, trodde jag. jag fick en del blickar, så not so sure anymore, om man säger så)

då ser jag en lastbil som står still, mitt på vägen. alltså, snett över hela vägen. på min sida också.
det hela kunde varit väldigt dramatiskt och livshotande om det inte vore för att jag tuffade på i max 10, (det var dock tur att jag inte visste då att emd skulle plocka hem priset för bästa låt på grammisgalan, för då hade jag nog gasat och sprängt lastbilen och mig själv i luften)
paniken spred sig ändock sakta med säkert uppför min ryggrad.

"åh vad skönt att vara själv i bilen", tänkte jag inte.  
 
jag hade ingen aning om vart jag skulle ta vägen, vägen var aningen för smal för att vända på och jag är väldigt tveksam på om bilarna som stod bakom hade uppskattat en backning i det läget. jag fick tillslut snirkla mig runt på motsatt sidas oskottade gångbana, för att där möta en bil och på grund av den köra ännu längre upp på gångbanan innan jag äntligen kunde återta min plats på rätt sida, på rätt sorts väg.

jag kommer hem, stänger av bilen och tar upp mobilen ur jackfickan.
åtta missade samtal från johannes, gymmet var stängt.

"underbart", tänkte jag (en aning sarkastiskt, måste jag medge), suckade högt och satte mig i bilen igen.

så, men en relativt meningslös och alltför detaljrik berättelse från min dag lämnar jag er med den låt som bär det namn som mycket möjligt kan vara det vackraste i världen.

jag hade först tänkt lägga ut ett taylor swift-clip, men jag sparar det till en mer meningsfull dag.
(dvs en dag utan emd och charlotte-freakingALIEN-perelli)

god natt och sleep tight, och låt oss alla be för att nicholas snart ska komma i puberteten och att andreas kleerup snart upptäcker att det finns saker som heter "sax", och (framförallt) "schampoo".

Kärlek!

Klockan är 02.27, det är tekniskt sätt fredag men i min hjärna är det fortfarande torsdag,
timo räisanen&maia hirisawa sjunger i högtalarna & marken utanför min fars kontor är helt vit
saken är den;

JAG VILL DANSA!  
(dansa i min benämning that is; hoppa, studsa och vifta med  händerna lite random - kp har rätt, jag är inte speciellt duktig, - men det är KUL)  

problemet är, det hela är inte så lämpligt.
jag är hemhemma och resterande medlemmar av familjen andersson ligger och sover i rum inte allt för långt borta från det jag själv befinner mig i, (allihopa är samlade under samma tak under en torsdagnatt- en väldig ovanlig företeelse)

det är december, och jag har inte sett ett enda avsnitt av årets julkalender, och inte ätit en enda torr chokladbit
men imorgon inleds dagen med paketöppning, och idag var jag i u-red och handlade årets första julklappar ( didn't find any j-bros' on sale though- well, maybe next time)

well,
well,
well,
man kan inte alltid få göra som man vill, ibland bör man bara gå och sova och vakna som en ny människa med bättre taktkänsla och med mindre taskig ekonomi (& kanske, om man har tur eller har gett sin roomie en nick&en kevin i present, vaknar man med en joseph bredvid sig)

Kärlek!